Urval av friuliska ordspråk, ordstäv och idiomer som används mest i Friuli, inklusive översättning till italienska, som vittnesbörd om dess folks visdom.
Friulianska formspråk
- La femine a ten su tre cjantons de cjase eller en ju sdrume duc 'quatri! (Kvinnan håller i tre hörn av huset eller rivar alla fyra)
- Ancje il diaul al 'ere un àgnul tal imprin. (Djävulen var också en ängel i början)
- Ancje musen disgose att göra en cjant a la morose! (Till och med åsnan skrapar sig själv för att göra en låt till sin flickvän)
- Une biele femine 'och jè paradis från dig, infiâr från anime och skärselden från tacuin. (En vacker kvinna är paradiset för ögonen, själens helvete och plånboksskärgården.
- Så länge ciape fuc ciase inte behöver värmas upp. (När huset tar eld är det inte dags att värma upp)
- Cul äter si vif, cul dizuna går in i paradis. (Genom att äta bor du, genom att fasta går du till himlen)
- El lotus är i mässingen. (Mycket är i armarna, eller lyckan är att arbeta)
- Cui ch'al nol crot ai Sants, chrai al meracui. (Den som inte tror på de heliga, åtminstone tror på mirakel)
- Du kan förlåta dig själv, men glöm inte! (Du kan förlåta, men glöm inte)
- Vin al ger fuarce ae lenghe och la cjol aes gjambis. (Vinet stärker tungan och tar bort det från benen)
Rekommenderade avläsningar- Hebreiska ordspråk: ordstäv och idiom
- Eskimos ordspråk: ordstäv och formspråk
- Rumänska ordspråk: ordstäv och formspråk
- Ordspråk om lycka: populära ordstäv
- Kalabriska ordspråk: ordstäv och formspråk
- Cuant che polente e je pizzule, tio la till fete hos mannen. (När polenta är liten, håll din skiva i handen)
- Kärlek utan barufe och fas le muffè. (Kärlek utan att argumentera gör mögel)
- O fasarai al è fradi di nò fa mai. (Jag gör det är bror att aldrig göra)
- Om Mr. al mande il frut al mande ancje il pagnut. (Om Herren skickar barnet skickar han också brödet)
- Vin och amis, ett paradis. (Vin och vänner, jag är ett paradis)
- Pan di paron al à siet crostis. (Mästarens bröd har sju skorpor)
- Varje månad fångar månen, varje dag du lär dig en. (Varje månad skapas nymånen, varje dag lär du dig något)
- Cjase dai contèns 'a är anciemò di fa. (Innehållshuset är fortfarande att göra)
- Om du spelar i Friul. (Om ditt hjärta gör ont, gå tillbaka till Friuli)
- Cui che nol à vois, ul dî che s'a lis à gjavadis. (Den som inte har laster betyder att han har tagit bort dem)
- En 'vuelin siet umign a fa un ciase', och en femin en sdrumale räcker. (Det tar sju män att bygga ett hus, men en kvinna räcker för att förstöra det)
- Cui ch'al nàs sfortunat, ancje s’al cole par daur si romp el nas. (Den som är född olycklig, även om han faller bakåt bryter näsan)
- Kom ihåg väl den nuvizze att om du vill är brut, i morgon är att stämma! (Kom ihåg bruden att om hon i dag är svärdotter, i morgon är hon svärmor)
Friulianska ordstäv
- Nissun al à tant cefa som bon a nuie. (Ingen är lika upptagen som wimpen)
- A ve moros ‘e jè una cros, en no velu a’ son dos. (Att ha en pojkvän är ett kors, men att inte ha det är två kors)
- Bolpen no fas mai dämpar där som är à la tane. (Räven skadar aldrig nära sin lera)
- Äktenskap: i en ålder av en bon sakrament i tignivin i prèdis. (Äktenskap: om det var ett bra sakrament höll präster det)
- Varje cjan lovordar svansen. (Varje hund berömmer sin svans)
- Al fàle àncje il predi sul altar. (Prästen på altaret är också fel)
- Val plui un amì che cent parinc '. (Värt en vän till hundra släktingar)
- Prime di dì di nò, viot se tu pus dì ja, prime di di ja, pense sår en dag. (Innan du säger nej, se om du kan säga ja, innan du säger ja, tänk på det en dag)
- Chel ch'al fâs un pas viàrs l'infir al à 'za öde miege gator. (De som tagit ett steg in i helvetet har redan gjort halvvägs)
- Une buine mari e val plui di cent maestris! (En god mamma är värd mer än hundra lärare)
- Gjat al är en leon pe surìs. (Katten är ett lejon för musen)
- Al är en stor klädsel, den kyrkan tio säcken. (Han är en tjuv som stjäl lika mycket som den som håller säcken
- En ridade låg en klump från högtalarna. (Skrattet tar en spik av det döda bröstet)
- Med tanke på världens grejer finns det ponta de la lengua. (Alla saker i världen är på tungans spets)
- Vatten och el savon xe do boni dotori. (Vatten och tvål är två bra läkare)
- En l'è inutil lär musen, si piart tiemp, i plui, irriterade djuren. (Det är värdelöst att lära åsnan, tiden slösas bort och odjuret blir nervösare)
- Ancje Dio al är furlan; sa nol pae vuei, al pae doman. (Gud är också friuliansk; om han inte betalar idag betalar han i morgon)
- Tio su i amis offentligt och coregju privat! (Försvara dina vänner offentligt och korrigera dem privat)
- Val plui un amì che cent parinc '. (Värt en vän till hundra släktingar)
- Avar no si picje par no spindi the becs da cuarde. (Den elände hänger sig inte för att han inte spenderar reppengarna)
- Jag parinc 'si cognossin ett fassis, gnòcis och cassis. (Släktingar känner varandra vid födslar, bröllop och begravningar)
- La tristèrie si impare cence mèstris. (Badness lärs sig utan lärare)
- Tres robis impussibilis: gör st férs i fruts, cori i viei och fa tasé lis feminis. (Tre omöjliga saker: få barnen att stå stilla, få den gamla springan och tystna kvinnorna)
Friulianska ordspråk
- Sbalios a 'son granc' kvantet att kärlek al är pìzzul! (Fel är stora när kärleken är liten)
- Prins pecjàt al förbereder secont. (Den första synden förbereder den andra)
- Lis feridis d'amor al po 'vuarilis dome chel che lis à fàtis! (Kärlekssår kan bara läktas av dem som skapade dem)
- Chel ch'al ul la fie ch'al cjareci la mari! (Vem vill ha dotter smeka mamma)
- Vilka ch'al fas på cjasen på plats, fas eller högmassa eller lågmassa. (Vem gör huset på torget, eller gör det för högt eller gör det för lågt)
- Varje matta på samma sätt som al. (Varje galning verkar klok när han är tyst)
- Tu estaras to pari cuanche tu saras pari! (Du kommer att uppskatta din far när du är far i tur och ordning)
- Om du är jämställdhet, är du cjatis tal simitieri. (Om du letar efter jämlikhet kan du hitta den på kyrkogården)
- Cui sudors de furlanie vin, polente och ligrie! (Med friuliansens insatser, vin, polenta och glädje)
- Nol är en ver amî chel al dîs bekräftar ja. (Det är inte en riktig vän som alltid säger ja)
- En che che al bute vie cu lis mans i tocje di la a cirî cui pis. (Den som kastar med sina händer måste gå och titta med fötterna)
- Aghe ruvine i puinz och vin cjaf. (Vatten förstör broarna och vin förstör huvudet)
- I maridasi är du väl mes, i copa är du väl en. (Att gifta sig är bra i en månad, att döda gris är bra i ett år)
- Tal pais dai zuète, duc 'a' crodin av cjaminà drets. (I det halta landet tror alla att de går rakt)
- Prins pecjat al förbereder il secont. (Den första synden förbereder den andra)
- Al è mior avundas av att ingen pietat. (Bättre avund än synd)
- Chel che nol a nemîs nol a nancje amîs! (Den som inte har några fiender har inte ens vänner)
- En pecjat al är tant; cent prejeris a 'son poc. (En synd är mycket; hundra böner är få)
- Jag har en il paradis i bröstmont. (De rika har himlen i denna värld)
- Nol är nissun bröllop som inte har demonerna. (Det finns inget äktenskap där djävulen inte går in)
- Tre gånger bon tre gånger mona. (Tre gånger bra, tre gånger dumt)
- Passet i cjase nol är aur che le pae! (Fred hemma är ovärderligt)
- Nancje in paradis no si ben bessoi. (Även i himlen mår du inte bra ensam)
